Så skapas en helhetsbild

I början av ett Big Picture finns alltid en central fråga: Vad ska bilden uppnå? Ett Big Picture skapas inte bara för att visualisera innehåll. Det ska hjälpa till att göra komplexa ämnen begripliga och skapa orientering. Typiska mål är till exempel: • Förklara den nya strategin på ett begripligt sätt för medarbetarna • Gör en transformation eller förändring konkret • Att synliggöra komplexa processer eller samband • Att förklara komplexa tjänster, lösningar eller mervärden på ett begripligt sätt för kunderna • Att förmedla samband och nytta på ett överskådligt sätt inom B2B-försäljning • Att skapa en gemensam förståelse över avdelnings- eller organisationsgränserna Ofta skapas redan i detta tidiga skede en första innehållstavla. Det tjänar till att strukturera de viktigaste ämnesområdena och kärnbudskapen i den senare helhetsbilden. Innehållstavlan hjälper till att klargöra centrala frågor: • Vilka huvudområden ska bilden visa? • Vilka budskap är särskilt viktiga? • Vilka ämnen hör ihop? På så sätt skapas en första innehållskarta för bilden. Vi följer ofta våra kunder redan i ett tidigt skede. Ibland är en strategi redan tydligt formulerad – i andra fall utvecklas innehållet parallellt med skapandet av helhetsbilden. Särskilt när det gäller strategi- eller transformationsfrågor hjälper denna process till att strukturera innehållet och utveckla en gemensam syn på ämnet.

Baserat på briefingen och innehållstavlan skapas i nästa steg en första bildstruktur. Vid ett ytterligare samrådsmöte diskuterar vi med projektteamet • vilka ämnesområden som ska synas i bilden • hur dessa är kopplade till varandra • vilken visuell logik som är lämplig för bilden Vi undersöker tillsammans olika möjligheter för hur temat kan byggas upp. Vissa Big Pictures är till exempel inriktade på processer, andra på utvecklingsstadier eller på en övergripande metafor. I detta steg skapas också bildvärlden – det vill säga den visuella ram inom vilken bildens historia utvecklas.

När bildens struktur är klar börjar utarbetandet av de enskilda scenerna. Beroende på ämnets komplexitet följer nu flera samrådsmöten – vanligtvis mellan tre och fem projektmöten. Under dessa möten utvecklas de enskilda delarna av helhetsbilden steg för steg: • centrala scener • viktiga innehåll och budskap • samband mellan olika ämnen Samordningen sker vanligtvis med en liten projektgrupp på kundsidan, oftast tre till fem personer. De representerar de viktigaste perspektiven i projektet. Beroende på organisationen involveras dessutom en utökad krets, till exempel: • Ledningen eller styrelsen • Chefer • Medarbetarrepresentanter Denna feedback flödar sedan in i den vidare utvecklingen av bilden.

En helhetsbild får störst effekt när den används aktivt. Därför diskuterar vi med våra kunder vid ett särskilt möte hur bilden kan användas i företaget. Typiska användningsområden är till exempel: • Strategiska kick-offs • Ledningsmöten • Medarbetarmöten • Workshops och diskussioner • Onboarding av nya team • Presentationer och intern kommunikation Många företag använder sin Big Picture under en längre tid – till exempel som affisch, i presentationer eller i digitala format. En översikt över typiska användningsområden och format finns också på vår sida om Lösningar och format.

En helhetsbild uppstår inte över en natt. Den utvecklas steg för steg – från den första klargöringen av målen via innehållstavlan och flera samrådsmöten till användningen i företaget. Det verkliga värdet skapas inte bara av den färdiga bilden, utan av den gemensamma utvecklingsprocessen. Den hjälper team att strukturera komplexa ämnen, sammanföra perspektiv och utveckla en gemensam syn på strategi, transformation eller prestationer. Hur företag konkret använder sina helhetsbilder och vilka ämnen som visualiseras visas också i våra referensprojekt.